Den första kombinationsprodukt som kom till användning var en kombination av primer surfacer. Primerns korrosionskyddande pigment kombineras med surfacers fyllande pigment. Färg tillverkaren kan välja mellan ett stort antal bindemedel och pigment, och anpassa sina produkter.

Du som lackerare kan välja det material som bäst motsvarar dina krav på rostskydd bilen (objektet) behöver. Du avgör också hur många varv och skikt lacksystemet skall ha.
Att välja ett kombinations material gör att antalet produkter i ditt lackerings system minskar. Nackdelen är att man för en något sämre funktion än om man använder icke kombinations material. Det får inte förväxlas med de produkter som lanserades på 60-talet, under benämningen kombisurfacer och kombilack. Termen kombi var ett bindemedel som bestod av 85% cellulosa 15% alkydbindemedel.

Primer-surfacer

Namnet på denna produkt kan variera beroende var man gjort den, primer surfacer är den engelska benämningen, i tysktalande länder kallas den Fullgrund eller Grundefuller.

Detta är en primer som genom tillsats av fyllnadspigment fått andra egenskaper och ökad användbarhet nackdelen är sämre rostskydd.

Primer-surfacer med alkydbindemedel används numera endast på tyngre fordon och i industrin. Jämfört med dagens akrylbaserade bindemedel har den med alkydbindemedel sämre prestanda. Det är i första hand vidhäftningen och fyllnadsförmågan som skiljer acrylbindemedel från tidigare bindemedel (Alkyd och Cellulosa) det är i första hand surfacerfunktionen som har tillgodosetts.
Det är endast den betande primern som har fullgott rostskydd, den används till dom mest utsatta bildelarna i bilkarossen.

Cellulosa- primer surfacer

Primer surfacer med cellulosa bindemedel är det äldsta kombinations material som fortfarande används. Man använder cellulosa- primer surfacer i huvudsak vid mindre ytor.
Underlag. Cellulosa-primer surfacer kan läggas på betad stålplåt. Man får ett rostskydd plus att du låser färgkanter. Underlaget skall vara cellulosafast. Det innebär att du kan lägga denna primer på de flesta gamla lacker.
Du måste vara försiktig när du lägger detta material på lufttorkande alkyd (syntetisk färg) och du bör aldrig lägga den på aluminiumplåt utan att först grunda med en betande primer.
Kvalitet. Denna primer-surfacer har förmodligen det sämsta rostskyddet av alla material som är avsedda att läggas direkt på stålplåt. För att klara på frestningar från dagens tuffa miljö, läggs normalt en betande primer under primern-surfacern på de detaljer som ska användas utomhus.
Orsaken varför detta material används är att den torkar fort och då kan du slipa och spackla ytan efter kort tork tid.
De flesta produkter av denna typ är lättslipande. Alla material med cellulosabindemedel har låg torrhalt. Det innebär att att du måste lägga flera varv av ett sådant material innan du kommer upp till den tjocklek som ett modernt bindemedel ger.

Cellulosa-primer surfacer som förtunnas med till normal viskositet och som läggs i ett flödigt varv ger en skikttjocklek på 20-25my ett modernt material ger en tjocklek på 50-70my.
Tork. Cellulosabindemedel torkar endast genom avdunstning. Det innebär att materialet torkar snabbare om du lägger flera tunna varv.

Applicering. Ett material som har låg torrhalt bör läggas i krysslag eller korsgång som det även kallas. Dvs du lägger två varv utan sättningstid mellan dem det är inte alltid nödvändigt att lägga i krysslag.
När du sprutlackerar med ett så snabbt material riskerar du att det blir torrsprut och rykkanter. När du sedan lackerar över rykkanter får du en knottrig yta om inte lösningsmedlet löser upp det torra dammet.

Dessa åtgärder gör att färgen flyter ut bättre.
Minska strålbredden.
Använda långsammare thinner.
Minska viskositeten.
Minska spruttrycket.
Skulle färgen ha lätt att rinna får du göra motsatsen.
En vanlig viskositet för cellulosamaterial är 16-18 sek fordcup nr4.

Nästa moment. Du bör alltid slipa en primer-surfacer om du ska få ett bra resultat, topplacken bestämmer slippapprets storlek.
Det är ett gammalt material men används ännu tack vare den snabba torktiden och att den är lättslipad, plus att det är enkomponent och lätt att använda.

Betande primer-surfacer

Den betande primern-surfacern benäms ofta på ett sådant sätt att den förväxlas med ett material som blir hårt genom polymerisation. Den tillsatslösning som används kallas ibland härdare, en riktig benämning är tillsatslösning eller syratillsats.
Den Betande primern-surfacern förhindrar rost effektivt nackdelen är mindre god fyllnads förmåga
.
Underlag. Denna typ av primer är gjord för att läggas på en slipad stålplåt eller aluminium. Den är också lämplig att på galvaniserad plåt och rostfritt. Du kan även lägga den på de flesta gamla slipade lackmaterial , den bör inte läggas på detaljer eller färg med termoplastiska egenskaper.

Kvalitet. Pigmenten består till största delen av oxiderade tungmetaller, zinkkromat pigment ger för närvarande det bästa rostskyddet. De polyvinylbutyralbaserade bindemedeln ger ett mycket tätt skikt, som bidrar till ökad motståndskraft mot fuktblåsor. Den täta och snabbtorkande lackfilmen gör att produkten kan användas till att försegla känsliga underlag.

Tork. Bindemedlet torkar genom avdunstning på samma sätt som övriga enkomponents bindemedel. Den tillsatslösning som ibland benämns härdare påverkar bindemedlet som ett lösningsmedel. det innebär att tork tiden förlängs om skikttjockleken ökas det är svårt att få bottentork på ett tjockt skikt.
När en betande primer-surfacer används som primer eller isolering, rekommenderas en skikttjocklek på 20my. En avluftnings tid på 15min vid 20 C grader är då tillräcklig innan man lackar över den med ett annat material.
När samma primer används som fyllande material förlängs torktiden, skikttjockleken är inte mer än 40my.
Vid 20 C grader är torktiden 60min och vid 60 C grader är tiden 15min.
Den snabba yttorken gör att man luras att den är färdig torkad när ytan är torr.

Applicering. Denna produkt kan användas på olika sätt, de har flera olika funktioner.
När produkten används som primer-surfacer skall den sprutas i två flödiga kryssvarv för att få en skikttjocklek på 40my. Att spruta krysslag innebär bättre avluftning och snabbare genomtork. När du ska använda den som primer eller isolering skall du spruta i ett tunt flytande skikt, för att slippa få rykkanter och för att färgen ska flyta ut, måste du oftast förtunna till en viskositet som är lägre än den beskrivna. Vanligtvis kan du öka mängden tillsatslösning med upp till 30% mer utan att funktionen förändras.
Du får aldrig förtunna denna typ av material med cellulosathinner.
Du får aldrig lägga polyester på en betande grundfärg

Summering. Tack vare sitt goda rostskydd används de betande grundfärgerna, trots sin vådlighet. Innehållet är ur olika synpunkter hälsovådligt. Zinkkromatpigmenten hör till den grupp ämnen som betraktas som cancerframkallande. Fosforsyran i blandning med toulen irriterar ögonen och andningsorgan, trots att det är små mängder som förbrukas bör du hantera produkten försiktigt.
Zinkkromatpigment håller på att ersättas eller har redan gjort detta med andra zinkpigment.

2k-akryl primer-surfacer

Detta är det senaste och det mest utvecklade grundmaterialet med denna kombination.
De tvåkomponent acrylbindemedel ger produkten stor fyllnadsförmåga och bra vidhäftning. Som vanligt när man kombinerar två funktioner för att få en mer användbar produkt minskas det som är specifikt för de båda utgångsmaterialen, i detta fall är det rostskyddet som blir lite sämre. Trots det är produkten mycket användbar.
Det här materialet har som många andra tvåkomponent akryler en härdare som innehåller isocyanat.

Underlag. Lackmaterial med bindemedel av tvåkomponent akryl kan läggas på i stort sett alla material även glasfiberarmerad plast. Vanligtvis behöver bara hårt ansatta plåt ytor grundas med betande primer innan du lägger denna primer-surfacer.
Detta är en av de få produkter som du kan lägga på termoplastisklack. Bindemedlens flexibilitet i kombination med en stor mängd pigment gör denna produkt stabil.

Flexibla plastdetaljer ska först grundas med den primer och metod som tillverkaren av primern för plast rekommenderar.
Hur stor mängd mjukgörare som ska tillsättas primer-surfacern beror på plasdetaljens flexibilitet.

Kvalitet. Till primerns goda egenskaper hör god fyllnadsförmåga och bra vidhäftning. Kvaliteteten kan vanligtvis ökas genom valet av MS och HS-härdare. Genom att använda någon av dessa härdare ökar torrhalten hos produkten. Bindemedlet är av samma typ som i topplackererna och därför en självklar del i ett modernt lacksystem.

Tork. Materialet torkar genom polymerisation, dvs temperaturen har stor betydelse för hur snabbt materialet härdar. Lösningsmedlet och sprutsättet påverkar sättningstiden.
Däremot påverkar inte genomhärdningen av sprutsättet och valet av lösningsmedel.

Applicering. För att kunna lägga tvåkomponent material måste du vara noggrann vid tillblandningen. För att klara kravet på exakthet vid tillblandningen av tvåkomponentmaterial tillhandahåller lacktillverkarna med blandningsstickor.

Primer-surfacer läggs vanligtvis i ett eller två flödiga varv och den total skikttjockleken bör vara minst 60my. Om du lägger ett tunnare skikt riskerar du att slipa igenom på ställen där du finspacklat eller där du vill slipa bort någon ytdefekt.

Nästa moment. Varför man väljer primer-surfacer är att ytan fortfarande är ojämn (små ojämnheter).
Nästa moment innebär också att du måste avgöra vilka ojämnheter som ska spacklas och vilka som du ska slipa bort i primer-surfacer.
Efter eventuell spackling slipas spacklet och primer-surfacern med ett slippapper som inte efterlämnar större repor än att de kan fyllas av efterföljande skikt. Det är det efterföljande skiktet som avgör vilken grovlek och slipmetod du skall använda.

Sprutspackel

Surfacer som har polyester som bindemedel är det samma som sprutspackel, polyesterbindemedel är bra att bygga tjocka skikt.
Dess egenskaper är:
1. Bra vidhäftning
2. Snabb genom torkning .
3. Sjunker obetydligt
Det som skiljer mellan olika fabrikat är fyllnadspigmenten som kan variera i hårdhet och storlek. Det kanske gör att du har ett favorit fabrikat.
Underlag.
Du kan lägga sprutspackel (polyestersurf) på de flesta material som är genomtorkad. De flesta klarlacker är termoplastiska ( till en viss del) du riskerar att få microrynkor om du lägger över i skarven mellan klarlack och polyester.

Felet uppstår först efter någon vecka efter du har lackerat färdigt. Om du ska lackera på ogrundad plåt kan du inte lägga polyester först utan du måste använda primer.
Gäller även aluminium och kom ihåg ingen betande grundfärg (washprimer) under polyestermaterial, då torkar skiktet närmast grundfärgen dåligt. Kanterna blir svåra att slipa.
Var försiktig med GM:s USA bilar dom har termoplastisk lack (vet ej tidsperioden). Det blir svårt att slipa ut kanten, och när du slipar nästa skikt färg så reser sig kanten.
Kvaliten. polyestersurfacern kan läggas i tjocka skikt mer än 150 my, men då är risken stor att du får fukt i polyesterskiktet. Då kan du få blåsor i lacken eller rostangrepp under spacklet.

Tonfuller

Detta är en produkt som ger kompensation för den dåliga täckförmågan hos topplackerna. Färgfabrikanterna har löst problemet med dålig täckförmåga på olika sätt.
Det vanliga är att tillsätta någon passande mixfärg i transparent sealer eller nonsanding.
Glasurit tillämpar ett något annorlunda system för att nå samma effekt.
Deras tonfyller bygger på att felbruten eller överbliven topplack blandas till 50% med tonfyllern.
Bindemedlen i topplacken behövs som förstärkning i tonfyllern för att uppnå den tänkta kvaliteten. Treskikts uppbyggda kulörer har ofta en tonfuller vars kulör finns på recept för kulören.

Färgerna läggs ofta vått i vått. Detta begrepp syftar på att man lägger material utan mellanslipning. Benämningen är etablerad sedan den tid då det var vanligt att man lackerade med cellulosa lack. då lades det två till tre skikt med kort avluftningstid mellan dem . I dag används det begreppet när man lägger grundfärg och topplack utan mellanslipning.

Isolerlack

 

Denna benämning innebär att man isolerar underlaget, minskar risken för obehagliga överraskningar. En tidigare term för denna funktion var sealer eller förseglingslack. allt eftersom den tyskspråkiga marknaden tar över tillverkningen av lackprodukter, förändras språket från engelska och svenska benämningar. Förseglingslack har också förändrats.
Från att ha varit svart eller färglös produkt med låg torrhalt, har moderna isolerlacker god fyllnadsförmåga och är i de flesta fall slipbara.
En grundfärgs förmåga att isolera underlaget har på senare år fått allt större intresse.

Nonsanding

 

Nonsanding är ett fyllande material och förseglande kan ses som en kombination av sealer och surfacer. Den ger ungefär lika tjockt skikt som slipad surfacer. Dessutom isolerar den underlaget och förmedlar vidhäftning.
behovet av nonsanding kom på 60-talet i samband med införandet av polyester-surfacer. De första försöken med att lägga topplacken direkt på en slipad polyester resulterade i ett känsligt system med fuktblåsor under topplacken.

Den amerikanska nonsanding fungerar mycket bra tillsammans med de topplacker av alkyd som var vanliga på 60-talet. resultatet av många års forskning har lett till 80-talets 2-komp akryler. Tillverkare av lackmaterial har utarbetat system där materialen är anpassade till varandra.
Nonsanding och topplack är beroende av att ha ett lösningsmedel som fungerar tillsammans under torkperioden. Det är inte bara de lösningsmedel som du själv tillsätter som måste vara av rätt sort, tillverkarens lösningsmedel som dom tillsätter i lackmaterialet måste också vara anpassade tillvarandra. För att vara på den säkra sidan att ditt lacksystem får hög tolerans mot kokblåsor och andra störningar, bör du hålla dig till samma tillverkare av nonsanding och topplack.

2-Komponent nonsanding

De i dag vanligaste nonsandingen har bindemedel av 2-komp akryl. Samma typ av bindemedel som i toppplacken. Oftast kan du använda samma härdare och förtunning i topplacken och nonsanding.
Det är fyra krav som ställs på nomsanding.
1. Förmedla vidhäftning
2.Bygga upp skiktet
3. Försegla underlaget.
4. Ge en så jämn yta att den inte behöver slipas

Underlag. För de flesta nonsandingar rekommenderas grundad stålplåt, du kan med fördel använda betande primer. Om du använder en primer som inte har så stor fyllnadsförmåga, slipper du slipa bort de rykkanter som blir vid grundning av plåtfläckar och spackelkanter.
Du kan lägga nonsanding på slipad polyesterytor och de flesta genomtorkande och slipade lackmaterial.
Plastdetaljer ska tvättas och grundas enligt tillverkaren av plastgrunden.

Kvalitet. Bindemedeln är av samma höga kvalitet som topplackerna. Nonsanding med 2-komp bindemedel bildar tillsammans med 2-komponentlack lackskikt med flera bra egenskaper, bra fyllnadsförmåga och liten risk att underliggande lack reser sig eller ger störningar i ytan. bindemedlen gör också att det blir mindre risk för blödning till efterföljande skikt.
När du sprutar nonsanding och upptäcker att underliggande färgskikt blöder igenom bör du avbryta arbetet efter ett flödigt skikt. Låt sedan nonsandingen torka ordentligt innan du gör någonting. Efer genomhärdning brukar risken för fortsattblödning vara obefintlig.

Tork. Efer genomhärdning kan en nonsanding vanligtvis spacklas och slipas i stort sett på samma sätt som en surfacer. En nonsanding är oftast något besvärlig ätt slipa, därför att den känns fet och slipdammet har lätt för att fastna i slip pappret.

Applicering. Det vanliga förfarandet är att lägga ett flödigt skikt med nonsanding.
Underlaget bör inte ha några bara plåtytor. För de nonsanding där fabrikanten tillåter att du lägger den direkt på plåten utan att isolera spackel, plåt och utslipade färgkanter bör du tänka på följande.
De randmarkeringar (vändstekta ägg) som du kan se på en del omlackerade bilar beror på att lackeraren lagt ett flödigt skikt nonsanding på en yta som består av plåt, spackel och tunna utslipade färgkanter. Du kan undvika detta genom att lägga en dimma av nonsanding över dessa ställen. Låt dimman torka ca 5-10min innan du lägger ett flödigt varv nonsanding.
Även om tillverkaren av nonsandingen tillåter applicering på bar plåt, bör du ersätta dimvarvet med ett tunt skikt betande primer. Det senare alternativet ger det bästa resultatet.
Nästa moment. det kan uppstå två fel med felaktig användning av nonsanding, det är kokblåsor eller dålig vidhäftning båda dessa fel beror på när och hur du lägger nästa material topplacken.

 

Transparent Sealer

 

Transparent sealer med 2- komponent akryl har bra vidhäftning och förmåga att bilda täta skikt. Transparent sealer kan vara ett alternativ till nonsanding, det är som vidhäftare till baslack som den används. Om det behövs kan transparent sealer tonas, det är om topplacken har dålig täckförmåga som den i första hand tonas.
Underlag. Du kan i de flesta fall lägga transparent sealer på slipad gammal lack, du måste alltid lägga primer på stål och aluminium för att undvika rost.
Transparent sealer har mycket bra vidhäftning det räcker att du slipar med Scotch brite duk för att få tillräcklig vidhäftning.

Om du ska lägga transparent sealer på plast så måste du grunda med en speciell plastgrund. Nu kommer vi igen till det här med termoplastisk lack (GM's amerikanska produktion) denna typ av sealer är inte lämplig för detta. Det är mycket bättre att lägga en pigmenterad grund på dessa lacker för den spärrar underlaget bättre.

Kvalitet. Som jag har nämnt så har denna sealer bra vidhäftning och ger täta skikt.
Den totala lackskiktet på en bil bör inte överstiga 200 my (custom paint där är det andra färger och tjocklekar) amerikanska lackerare (Brian Lynch House of Color) nämner
4-5 mm med primer, ,basecoat, klarlack.
transparent sealer är bäst till reparations lackering.

tork. Du använder samma typ av härdare och förtunning i sealer och topplack, du skall därför nästan alltid lägga sealer och topplack " vått i vått ". När skikten torkar
tillsammans så måste du vara noga med sättningstiden. Risken för kokblåsor ökar med tjockleken på den blöta färgfilmen.

Applicering. Sealern läggs med jämmna snabba sprutslag som överlappas med 2/3 delar. Då får du en yta som är blank och inte alltför blöt. Om det uppstår något fel vid sprutningen kan du lägga ett tunt varv härdlack på sealern och låta torka.
Det gör du för att kunna slipa lättare, den transparenta sealern är hård och tät därför upplevs den svårslipad.