Med Primer menas det första material som läggs på en yta, den har till uppgift att ge efterföljande skikt ett bra fäste. På stålplåt och aluminium ska primern dessutom ha en rostdämpande effekt.
Även plastdetaljer kräver någon form av vidhäftnings primer.

Cellulosaprimer

 

Denna primer har cellulosa som bindemedel, det pigment som ger den det rostskyddande egenskaper är oftast järnoxid. Du känner igen denna kombination som en röd snabbtorkande grundfärg.

Underlag. Denna primer kan endast läggas på betad stålplåt och cellulosafasta material.
Kvalitet. Järnoxid pigmenten hör inte till det bättre av de pigment som skyddar vid rost.
Denna egenskap tillsammans med cellulosabindemedel, som inte har förmåga att bilda täta skikt, gör att cellulosaprimern har svårt att klara dagens sura miljö,
Svavelhaltig nederbörd och välsaltade vägar har gjort att du måste använda primer av högre kvalitet.
Tork. Den mycket snabba torkningen av färg med cellulosabindemedel gör att många använder typ av primer som temporärt skydd för mindre reparationer. Ett enkomponent material som med denna snabba tork lämpar sig väl för sprayburks förpackning.

Applicering.Som alla enkomponent material med starka lösningsmedel bör denna primer sprutas för att det ska bli ett bra resultat. Mycket tunna skikt kan strykas med pensel eller svamp. En vanlig rekommendation är ett normalskikt på 15-20my det vill säga ett flödigt sprutvarv med primern förtunnad till 16 sek fordcup 4.
Nästa moment. Vid de småreparationer där cellulosa primer används bör nästa material vara cellulosa spackel," putty" eller cellulosasurfacer. De bildar en bra grund för de flesta sprayfärger. Cellulosa primern hade sitt berättigande fram till 70-talet.
Cellulosa fast är ett begrepp som innebär att underlaget inte reser sig när du lackerar över det med cellulosa färg, eller annan färg som innehåller starka lösningsmedel.

Zinkkromatprimer

 

Zinkkromatprimer började att ersätta cellulosaprimer under 60-talet. Detta skedde i samband med att man började använda alkydfärg som topplack.
Kromatpigment är i stort sett samma pigment som zinkgult. Den väsentliga skillnaden är att den som kallas zinkkromat har större renhet och kan användas i rostskyddande grundfärg.

Underlag. Primern kan du lägga på betande stålplåt och aluminiumplåt lackmaterial med alkydbindemedel påverkar inte underliggande lackskickt. Den förtunning som du späder alkydfärgen med består till stor del av lacknafta och liknande milda lösningsmedel. Du kan alltså lägga zinkkromatprimer på en lufttorkande alkyd redan efter ett dygn.
Kvalitet. primers av den här typen har fullgod kvalitet de system där de är övermålningsbara.

Tork. Alla alkydbindemedel har en långsam tork process dessa bindemedel blir hårda genom avdunstning och oxidation. ( bindemedlet tar upp syre = oxiderar. )
Applicering. Kromatprimer kan appliceras genom att dropplacka, rolla, pensla eller spruta. Du kan använda de flesta typer av sprututrustning det är en mycket lättarbetad produkt, Zinkromatprimer kan läggas i tjocka skikt den kan liksom blymönjan utgöra enda ytskikt för en länge tid.
Det är dock inte lämpligt att lägga tjocka skikt av ett så långsamtorkande material i ett lacksystem.

Nästa moment. idag används inte zinkkromatprimer i lacksystem där kravet på ytfinish är stor som i billackering.
Det är i huvudsak inom industrilackering som denna primer används, rent allmänt kan man säga att zinkkromatprimer endast är övermålningbar med andra alkydfärger. Hela systemet bör läggas med alkydbindemedel.

Washprimer

 

Washprimer reaktionsprimer eller betande primer, namnet på denna produkt varierar beroende på vem som tillverkar den.
Primer har ett speciellt alkydbindemedel, polyvinylbutyral. Bindemedlet är anpassat till den alkohol och syrablandning (tillsatslösning = härdare) som du själv tillsätter före användning de zinktetraoxidkromatpigment som används i washprimern har lägre vattenlöslighet än övriga zinkpigment.

Underlag. Wahprimer är det vanligaste korrosionskyddande grundfärgen inom billack.
Den kan användas i stort sett alla underlag utom för vissa plastdetaljer. Förutom bra rostskydd och vidhäftning bildar denna primer ett tätt förseglande skikt som låser de tunna kanter som bildas vid genomslipning av ett lackskikt.

Kvalitet Kvaliten på washprimern är mycket hög och varitionen mellan olika fabrikat är marginell. Washprimern är en modern produkt den kan bilda underlag för de flesta material inom lackbranchen. Att denna högkvalitativa produkt används i så stor utsträckning beror på dess förmåga att förhindra kryprost från stenskott och andra skador på lackskikttet.
Varning du får aldrig lägga polyestermaterial på en betande grund.

Det är endast i undantagsfall som du får lägga ett polyestermaterial på betande grund.
Tork. Den tillsatslösning som du sätter till primer benäms oftast som härdare. Om man menar en tillsats som gör att bindemedlet polymeriseras är benämningen felaktig. De tillverkare som kallar sin washprimer 2-komponent har rätt i det avseendet, att det är två komponenter som måste blandas för att få betande effekt. Beteckningen två komponent är oftast material som blir hårda genom polymerisation.

De mycket flycktiga bindemedel som ingår i denna primer, gör att du lätt kan få den uppfattningen att den är snabbtorkande. Det är snarare så att ytan torkar snabbt, om du lägger två eller tre flödiga skikt inom en kort tidsperiod kommer du att märka att genomtorkningen går långsamt

De alkydbindemedel som ingår kommer då att fungera som de brukar och ska fungera, de torkar genom avdunstning och oxidation. Denna typ av torkprocess går långsamt i tjocka skikt.

Detta medför om du lägger nästa skikt för tidigt kommer lackytan att sjunka efer någon dag.
Den färdig blandade produkten har oftast en potlife (brukbarhetstid) upp till 8 dagar. Vissa extrema washprimers har bara en dags potlife. De måste oftast blandas en halv timme innan de tas i bruk.
Med extrem menas primer för mycket svåra underlag där kravet på den betande effekten är mycket stor. Bussar och flygplan är exempel på objekt där extra stor betningsverkan är en förutsättning för acceptabel vidhäftning.

Applicering. Alla icke fyllande primers av den här typen skall läggas tunt. Du ska med lätthet se underlaget efter ett skikt.
Spädning av washprimern ska göras med tillsatslösning och med den mängd som rekommenderas. Vanligtvis har primern fått den viskositet som önskas, skulle du vilja förtunna den ytterligare så måste du få rätt förtunning.

Om du inte har den speciella förtunning som krävs så kan du enligt sikkens späda primern ytterligare upp till 25% av tillsatslösningen.

Späd aldrig washprimern med cellulosathinner eller något annat lösningsmedel som kan innehålla vatten, även om det ser ut som lösningsmedlet blandar sig med primern. Cellulosathinnern kan innehålla så pass mycket vatten att fuktkänsliga zinkpigmenten mister något av sin korrisionsskyddande effekt.

Cellulosathinnern kan även innehålla långsamma och starkt lösande lösningsmedel som på grund av sin långsamma avdunstning blir kvar i bindemedlet och innesluts när du lägger nonsanding.
Då kan det bli yteffekter som vändstekta ägg (ringar runt dom genomslipande ytorna).

Nästa moment. Ett vanligt förfarande vid grundning är att lackeraren rostskyddar plåtfläckarna och låser utslipande färg kanter strax innan han lägger nonsanding eller surfacer. Denna kombination ger bra rostskydd och god fyllning, fördelen med icke fyllande primer är att den inte behöver slipas före nästa skikt. De dimkanter som bildas vid sprutning av primern är så tunna att de inte kan påverka den färdiga lackytan. 

Epoxyprimer

 

Epoxi och isocyanater omfattas av exakt samma lagstiftning. Det är precis samma miljökrav för arbete med epoxi som med isocyanatmaterial, inget av dessa material ska användas där det går att ersätta så säger lagtexten. Det är i yrkesmässig lackering detta gäller vet ej vad som gäller privat men man skall likväl undvika dessa material om det går, och om du använder se till att ha skyddsutrustning men om du skall vara rädd om hälsan så kan du inte skapa den säkra arbetsmiljön för epoxi hemma och då skall man helst undvika denna.
Vid användande av epoxi måste speciella krav på produktens hållbarhet kunnas styrkas.

Underlag. Du kan lägga epoxiprimer på de flesta tvättade och slipade material, rent plåt och aluminium, galvaniserad och förzinkad stålplåt, rostfritt stål, renslipad och tvättad plastlaminat samt polyester.
Med tanke på epoxi hälsovådliga egenskap så bör man inte använda till annat än galvad och förzinkad plåt eller rostfritt stål.

Kvalitet. Epoxi har högre kemikalieresistens och hårdhet än övriga bindemedel.

Tork. Epoxi blir hård genom polymerisation, på samma sätt som övriga härdlacker.

Applicering. Du kan med lätthet applicera tjocka skikt med epoxifärg

Nästa moment. Efter torkning så kan du lägga de flesta material på epoxi

Epoxi har milda lösningsmedel och det innebär att resning av underlaget är mycket liten. Det härdade lackskiktet är mycket motstånds kraftig mot kemikaler och kan för långtid utgöra det enda ytskyddet.
Det flesta lackmaterial kan läggas på epoxiprimer, ett icke härdat epoximaterial stör polymerisationen" torkningen" polyesterspackel.
Följ alltid fabrikantens anvisningar om torktid när du spacklar med polyester på epoxyprimer.

Spackel

;

 

Skillnaden i spackel beror i första hand på bindemedlet och olika typ av spackel uppträder olika.

Grovspackel

 

Grovspackel är ett spackel som är lättslipat och har en konsistens som gör att du kan lägga tjocka skikt med ett enda varv. Med ett lättslipat spackel är det mycket enkelt att forma ytan genom att slippappret tar bättre.

Grovspackel förutsätter att du har ojämnheter på 3-4mm ( skikttjocklek) och det förutsätter att underlaget är stabilt.
Partier som huvar, dörrar, och liknande ytor som utsätts för vibrationer eller temperaturskillnader bör inte spacklas med något spackel i så tjocka skikt.

Ett spackel med dessa egenskaper blir oavsett bindemedel poröst. Begreppet grov menas också allt polyestermaterial som har porer som är så stora att de måste täckas före topplackering, det gör att du inte skall använda grovspackel annat än om det är absolut nödvändigt. Det enda spackel som överstämmer med denna beskrivning har polyester som bindemedel.

Underlag. Du kan lägga grovspackel på en renslipad eller grundad yta. Om du grundar ska det vara med en speciell primer som är till för att användas under polyester material det finns tre skäl till varför du bör använda primer under grovspackel.

A. Risken för kryprost minskar, grovspackel är ett poröst material som det lätt uppstår kondens i spacklet.

B. Du får ett enhetligt underlag det gör spacklingen lättare, och du får kontroll på vidhäftningen på övrigt material.

C. Om spacklet skulle lossna är det lättare att se och avgöra om det är lackeraren eller plåtslagaren som har lagt på material som gört att man får en reklamation.

De tillverkare som inte rekommederar primer under sitt polyestermaterial menar att vidhäftningen blir mycket sämre. Att olika fabrikanter väljer olika underlag för sitt spackel beror oftast på att olika synsätt än skillnader i materialet.

Aluminiumplåt bör grundas med epoxiprimer men kom ihåg att låta epoxin härda ordentligt före spackling. Annars blir inte spacklet hårt om du inte vill eller kan använda epoxi ska du slipa ytan först med grovt slippapper eller rispa den med ett vasst föremål för att få vidhäftning.
Tvåskiktssystemets klarlack är ofta något termoplastiskt, vilket innebär att om du spacklar på en klarlacksyta så uppstår det microrynkor runt spacklet efter att lackeringen är gjord.
Termoplastisk färg eller termoplastiska detaljer skall aldrig spacklas med något polyestermaterial.
Betad stålplåt eller ytor som är grundade med betande primer (washprimer) skall inte spacklas med polyesterspackel. Det kemiskt aktiva underlaget minskar eller förhindrar polymerisationen (torkning).

Kvalitet. Hållbarheten på ett spackelskikt beror på hur tjockt man har spacklat. Ett tjockt skikt har sämre flexibilitet. Det bildas lätt kondens i detta skikt av grovspackel.
Det innebär att det lätt bildas rost. polyester har mycket god vidhäftning, vilken är bättre än materialets draghållfasthet. De stora porösa fyllnadspigmenten försämrar materialets förmåga att tåla mekanisk påverkan.

Tork. Fördelen med polyestermaterial är att det torkar fort oavsett tjocklek det är även så att ett tjockt skikt torkar fortare än ett tunt skikt.
Den kemiska reaktion som får materialet att torka kallas plymerisation.

Den aktiva delen av härdaren består av organisk peroxid, den beskrivs som mycket frätande och explosiv den kan självantända redan vid 55-60 grader C. Den peroxid som inte deltar och neutraliseras vid plymerisation är fortvarande aktiv. Det kan leda till att peroxiden reagerar med andra ämnen i lackskiktet. Bruna fläckar eller färgförändringar i metalliclacker ovanpå spacklingar är vanliga skador, som orsakats av överbliven peroxid.
Applicering. Börja spacklingen med att lägga ett tunt skikt över hela ytan, fortsätt på en gång med att spackla upp skadan till rätt form. det första tunna skiktet gör att du får bättre vidhäftning vilket gör det enklare att spackla ut kanterna. Om du använder japanspackel så blir ytan mindre porig.

Nästa moment. Du bör börja slipningen med slipkloss och P80-P120 torrslippapper då har du större chans att få rätt form. Ta sedan ett P180 torrslippapper och var noga med kanterna. kom ihåg att inte lämna kvar några grova sliprepor i den gamla lackytan. Efter slipning av grovspacklet kan du välja mellan att spackla med finspackel eller polyestersurfacer.
Det är bra att grovspackel finns men man ska undvika att använda denna rikta skadan om det går.

Finspackel

 

Finspackel är det man använder mest för att det är mest skador där man jämnar till ytan inte att man ska forma ytan. Det skall man inte göra med spackel utan det är ett jobb för plåtslagarn, finns naturligtvis undantag där man använder grovspackel.
Målsättningen skall vara att skiktet sällan blir mer än 1-1,5mm detta krav tillgodoses av alla typer av finspackel.
Sedan så kan antalet spackelvarv variera mellan olika finspackel, den största skillnaden mellan grovspackel och finspackel är viskositeten och täthet.

Ett tätt spackel har sämre förmåga att följa rörelser i underlaget därför skall man undvika tjocka skikt av finspackel risken att det spricker är för stor. Fördelen är att ett tätare spackel bär upp eferföljande lackskikt bättre. Nu finns det polyesterspackel med sk" micro ballons" som klarar tjockare skikt bättre det spricker inte så lätt och gör att spacklet inte sjunker så mycket.

De finspackel som du kan komma i kontakt med har bindemedel av cellulosa, alkyd, polyester eller acryl. Cellulosa och acrylspackel används uteslutande för att fylla ut mindre skador som upptäcks omedelbart före lackeringen. Den amerikanska benämningen för dessa spackel är "putty" enkomponenta spackel av denna typ sjunker kraftigt om du lägger tjocka skikt plus att torktiden blir lång.

Alkydspackel (syntetspackel) är mindre intressant på grund av sin långa torktid.